Jag borde ha lärt mig vid det här laget att en planerad hemmakväll alltid kan ändras. Som igår, då Becka vid nio lyckades få ner mig till Kattis och henne på stan. Blev vindrickande ( vad har hänt med mig? ) och prat om allt möjligt. Efter det blev det en tur ner på Appel, där jag faktiskt tycker det var rätt bra med folk. För att vara en fredag i Sollefteå. Hanns med lite smygrunkande under bordet och vaskning på toan också. Är man tät så är man.

Idag drar alla till Näsåker I presume på detta popklubb som jag inte ens förstått vad det är. Blir nog hemma i stan ikväll ändå, känner att jag måste ta det lugnt ikväll!

Är rätt så glad ( just nu ) iallafall, då jag tidigare inhandlade godis, chips och Veckorevyn. Nu jävlar är det fredagsmys! Det enda som fattas nu.. det är väl egentligen nån att dela allt med. Visst, mamma funkar skitbra. Men det skulle inte göra ont att ha någon att somna med. Speciellt vid denna årstid.

Tänker även ta upp att allt fortfarande är kaos. Och jag förstår inte varför ALLT händer nu. Det är helt sjukt, men allt händer av en anledning antar jag. Jag ser bara inte anledningen än. Men det gör ont i mig att veta vad alla går igenom, ni som jag älskar, som alltid funnits där. Det är i sånna här situationer som jag verkligen sätter mig själv sist. Och jag vill helst av allt bara kunna dela upp mig och finnas till för alla ikväll. För den här dagen.. Måtte det bara bli bättre snart.

Är helt slut. Fryser ständigt, mår illa och sover mycket. Förutom det så tänker jag mer än vanligt, och snart orkar jag inte mer. Snart slutar jag tänka, och börjar bara leva istället för att känna efter så mycket. Överanalyserande mår ingen bra av. Och det tar knäcken på mig.

Är iallafall ledig nu fram tills tisdag, så imorn blir det ut och springa igen om halsen tillåter. Och helgen.. ja popklubb? Vet fortfarande ingenting. Känner bara för att slappa, återhämta mig, dricka cola och somna efter höga sockerkickar av alldeles för mycket godis. Vill ha nån slags trygghet i allt kaos.

Det är liksom aldrig meningen att det ska vara helt bra. Har förstått det nu. Är det toppen med pojkvännen, så är det skit med vännerna. Om det är toppen där, ja då har man ont nånstans hela tiden. Har man inte det, ja då går det åt helvete i skolan. Allt kan aldrig klaffa. Och jag förstår inte varför. Är det för att inte ta det man har för givet? Att man hela tiden ska titta sig över axeln och invänta nästa slag. För det kommer. För allt kan aldrig klaffa.

Jag är så trött på att antingen jag eller de jag älskar ska må dåligt. Ligger inte en med buksmärtor och grinar så ligger en annan hemma med ett brustet hjärta. Och jag.. ja hur mår jag. Hur har jag mått i ett halvår snart? Vrakens vrak. Ja det som inte dödar gör en starkare.. isåfall är jag nog världens starkaste tjej.

Godkväll får man väl säga. Ska snart lägga mig för imorn ska damen upp halv 8 för att gå på sin första matte b lektion. Känns lite pirrigt faktiskt, men hittills går det förvånadsvärt bra så detta ska nog funka. Planen är ju så, att det ska funka. Att det måste funka, för att få behörighet till att plugga vidare nästa höst. Satan vad jag vill härifrån nu. Tillbaka neråt, tillbaka till mammas födelsestad. Vad vi har gjort här uppe i 20 år vet jag faktiskt inte, men det var väl nåt syfte med det med.

Men nu är det nog. Om mindre än ett år har vi nog båda dragit ner, mer eller mindre. And I can't wait. Uppdraget här är klart, att uppfostra mig på en lugn ort. Och nu är det gjort. Nu väntar nya tider.

Fick plötsligt ett starkt ryck att skriva här igen. Blir glest mellan gångerna märker jag, men min blogg. mitt tempo. Kan börja med att skriva om lördagen som enligt mig blev storlyckat! Jag och Kattis anlände nån gång vid halv åtta till Becka och gav henne blommor och paket. Efter det började folket komma och drickandet kunde börja. Blev en ganska tidig kväll för mig då jag fortfarande är inställd på att bojkotta den enda krogen vi har här. Tråkigt kan vissa tycka, men jag skiter i vad vissa tycker.

Har även börjat plugga matte b på komvux, och hur det ska gå har jag ingen aning om. Började räkna lite hemma idag och det går hittills ganska bra. Blir att plugga med klassen några ggr i veckan också.

För övrigt så har jag extrem jävla jullängtan och väntar bara på att de första snöflingorna ska börja falla snart. Finns ingen bättre känsla än att titta ut och se marken vara kritvit. Då är julen på väg.

Börjar äntligen må som en människa igen..

Sitter nästan färdigfixad och ska snart dra ner på stan för att festa med mina brudar. Ska bli så fruktansvärt kul! Ses i dimman? Ciao

Vit klänning från Nelly!

Till skillnad mot de flesta andra idag, så är jag faktiskt inte bakis. Stannade hemma igår och åt och drack gott istället :) Så vid tolv idag vaknade jag, slängde i mig frulle lite snabbt och drog sen ut och sprang! Synd var ju bara att just den rundan som jag joggar och går, var full med bilar pga marknaden. Men jag lyckades preja förbi både korv och strump påsar!

Nu sitter jag nyduschad med glajjorna på och försöker undvika ännu en migränattack. De kommer allt oftare nu, och jag förstår inte varför. Hackig sömn kanske, jag vet inte. Längtar även till julen och tiden efter det! Detta kommer bli bra alltså. I can feel it!