Bloggandet har fått stått vid sidan om scenen ett tag, och tålamodigt väntat ut livet som istället har fått ta sån stor plats. Med all rätt. Pluggandet är över, och nu är det bara att invänta tills de öppnar för ansökan till Miun. För jag tänker söka journalistik till hösten, hur små än oddsen är att jag kommer in. Samtidigt har jag fått ett nytt jobb, som jag redan efter två dagar känner är helt rätt. Det är skönt det där, när det träffar rätt. Så jag får se vad det utvecklas till. Just nu planerar jag framtiden med en blyertspenna, för det är snabba vändningar. Det som känns helt rätt ena dagen, ter sig absurt fel nästa. Nu tar jag dagen som den kommer.

En kvinna berättade förra året för mig att 2012 skulle bli förändringens år. Och jag känner det ut i fingerspetsarna, att det här är året jag har väntat på. Efter att ha genomlevt diverse krasher de senaste åren, är det nu min tid att leva för mig. På riktigt, utan baktankar som bottnar i vad som är bäst för någon annan. Redan nu sker förändringar som är till det bättre, som ger mig sånna lyckorus att jag tror att världen ligger för mina fötter. Lika snabbt dalar jag, fort, hårt, ner till en betonglagd botten. Och det smäller, högt. Där ligger jag, i ett kolsvart mörker av känslor som inte hör till min nyss så lyckliga tillvaro. De kryper på när jag minst anar det, när jag inbillat mig för länge att jag mår bra. Helt bra. För helt bra är det inte. Och det kommer aldrig att bli komplett bra. För det är nu vägarna kommer att skiljas åt, och det är nu jag tar steget fullt ut från dig. Och går min väg ifrån dig, såsom du gick din väg ifrån mig. 

Andningen har inte varit densamma sen du gick. Inte heller har hjärtat slagit som det brukar. Det gör ont i hela kroppen när jag saknar dig som mest, och vissa stunder känns det som att det inte kommer att gå. Men det går. Jag är fortfarande vid liv, men jag vet inte hur levande jag är. Men det går. Det går. 

Ännu en sen natt har anlänt, och mina planer är att om en stund släcka ner och sova. Jag kommer på mig själv då och då att känna en lättnad, en lättnad som jag tagit för givet den senaste tiden. Innan jag släppte dig, tanken på oss, helt, så var varje dag som inte gjorde ont en glädjens dag. En dag då man tänkte på annat, gjorde annat, och det faktiskt kändes kul. Skönt. Befriande. Nuförtiden kan jag känna samma känslor med större lätthet. Inte som ljusa moln på den mörkaste himmel, utan som solglimtar som visar sig lite varje dag. Tiden med dig fick mig att inse allt som jag inte ville ha. Allt som jag inte ville vara. Och jag vägrar att göra om samma misstag igen. Det som förr hade fått stå mall för hur jag ville att den person jag skulle träffa skulle vara, får nu agera skräckexempel på hur jag aldrig mer hädanefter tänker låta mig behandlas. Det finns inget dåligt som inte för nåt gott med sig, trots allt.

Klockan närmar sig midnatt, och jag sitter vaken. Som så många gånger förr. I mitt sällskap befinner sig Linkin Park, ett kärt band som jag känner till alltför väl. De har agerat tröst många gråtfyllda nätter, lycka många glädjefulla dagar och som en ständig följeslagare funnits med mig i de flesta situationer. Igår blev det för första gången i mitt liv en spiknykter utgång. Rätt så skönt. Annorlunda, men skönt. Jag kände mig mest som en mamma som är inhyrd till nån fjärdeklassfest som prompt ska övervakas av föräldrar så ingen får för sig att leka ryska posten i nån mörk vrå. Så nästa gång lär jag nog hälla i mig nåt alkoholfyllt innan jag sätter min fot på en krog igen.

Hittills har 2012 behandlat mig bra. På 18 dagar av året har jag mått bättre än nästan hela 2011. Då kan man tänka sig vilket dåligt år det föregående var. Men jag lärde mig också mycket, vilket man gör av erfarenheter. Dåliga som bra. Jag trodde aldrig när jag klev in i 2011 att jag skulle lära mig hur ont det kunde göra att älska nån. Kärlek ska ju vara fint. Varmt. Helt jävla underbart. Inte bestå av tårar, ångest och sömnlösa nätter. Av fysisk smärta i hela kroppen pga att man saknar nån så mycket. Jag gick ur oss sårad. Hjärtekrossad och totalt tom. Fullständigt säker på att jag aldrig i hela mitt liv skulle få uppleva nåt av det vi hade igen. Som tur var så hade jag fel. Jag hade fel. Inte bara om dig, utan också om att jag aldrig mer skulle få uppleva lycka. Lycka just nu är att känna total likgiltighet inför dig. Och veta att jag alltid kommer att göra det.. You are the best I never had.

2012. Smaka på det. Det nya året. Ut med det gamla och in med det nya. Gör om och gör rätt. Det nya året kunde inte ha ringts in på ett bättre sätt. Efter en helg i Åre har batterierna laddats och jag har fått en ny favoritort. Och de som har varit där förstår vad jag menar. Lördagen började med lunch på stan, följt av en nyårs skål på hotellet. Efter det blev det afterski som var en lika stor fröjd att vara med om som dagen innan. Sen var det bara att börja göra sig iordning. Och vi gjorde det bra. 4 tjejer på en spegel. Ett under att vi ens hann till förfesten i rimlig tid. Väl där blev det både gitarrspel och klunkande rätt ur flaskan, för att sedan börja dra oss mot Bygget. Vilken kväll. Marmelad Orkestern ringde in det nya året, och lyckan var ett faktum. Ut med det gamla och in med det nya.

   Kapten Swärd styr skutan mot Åre

Två av fyra fintjejer på fredagen

Kaptenen spexar

Boopi tar en vilopaus

Nyårsfärdig!

" Nej nej, inte ikväll. Ikväll blir det hemmakväll, måste vara pigg imorgon. " Så lät det, innan det blev lunch på stan med Swärdan. Så lät det igår, då första förfrågan om en utekväll ikväll damp ner. Men ni förstår, det är ju så frestande att bara gå ut och ta en liiiten kall, sådär mitt i veckan. Speciellt när man träffar själva bandet på stan innan, hur spännande blir det inte då. Så nu ska det snart ätas middag och sedan beger jag mig neråt stan igen för en sån där mysig mitt-i-veckan träff med tjejerna. Skål.

Julen har passerat, och jag har haft en av de bästa jularna i år. I söndags blev det en liten utgång med tjejerna som slutade i total och absolut dimma. Jag tror jag hade kul. Gör om och gör rätt. Nu i dagarna blir det att smått packa och göra sig snygg inför en liten tripp till Åre över nyår. Jag, kapten Swärd, Becka och Magdawiee drar på fredag och stannar till söndag. Kommer bli så otroligt mysigt, toklängtar!