En kvinna berättade förra året för mig att 2012 skulle bli förändringens år. Och jag känner det ut i fingerspetsarna, att det här är året jag har väntat på. Efter att ha genomlevt diverse krasher de senaste åren, är det nu min tid att leva för mig. På riktigt, utan baktankar som bottnar i vad som är bäst för någon annan. Redan nu sker förändringar som är till det bättre, som ger mig sånna lyckorus att jag tror att världen ligger för mina fötter. Lika snabbt dalar jag, fort, hårt, ner till en betonglagd botten. Och det smäller, högt. Där ligger jag, i ett kolsvart mörker av känslor som inte hör till min nyss så lyckliga tillvaro. De kryper på när jag minst anar det, när jag inbillat mig för länge att jag mår bra. Helt bra. För helt bra är det inte. Och det kommer aldrig att bli komplett bra. För det är nu vägarna kommer att skiljas åt, och det är nu jag tar steget fullt ut från dig. Och går min väg ifrån dig, såsom du gick din väg ifrån mig. 

Andningen har inte varit densamma sen du gick. Inte heller har hjärtat slagit som det brukar. Det gör ont i hela kroppen när jag saknar dig som mest, och vissa stunder känns det som att det inte kommer att gå. Men det går. Jag är fortfarande vid liv, men jag vet inte hur levande jag är. Men det går. Det går. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är inte ofta jag unnar mig själv saker. Varken kläder eller inredning känns särskilt intressant nu när träningen står i sånt fokus. Min största utgift är faktiskt all mat jag trycker i mig ungefär en gång i timmen varje dag. Men dessa skor blev m...

Och då pratar jag inte om hantlarnas vikter. Under några veckor har jag haft en sån extrem hemma och mamma-längtan att jag börjat undra vad jag gör här nere egentligen. Att vara ifrån sin andra hälft och bara ses några gånger om året efter att ha bot...

Cirka två månader har passerat mellan dessa två bilder. Två månader som innehållit hård träning och strikt kost har gett resultat, och det hela blir faktiskt bara roligare för var dag som går!         ...

Efter en orolig natts sömn hade jag vid halv ett idag utvecklingssamtal på jobbet. Jag känner alltid en uns av oro inför dessa sammanträdanden men det hela gick smärtfritt. Fylld av energi efter att fått höra fina ord av chefen spatserade jag till gy...

Jag känner mig så inspirerad av livet just nu att jag tror jag kommer självantända och explodera likt en stjärna. Träningen går framåt med stormsteg, tillsammans med bra kost blir reslutaten oslagbara. Samtidigt tankas min energi av det faktum att vå...