Vilket underbart gäng det är jag bor med. Det ska ner i pränt för det får aldrig glömmas. Min första födelsedag firad hemifrån blev verkligen FIRAD. På morgonen öppnade jag paket från mamma och mormor, som innehöll både pengar och sportset. Här på redaktionen bjöd jag på kladdkaka med glass som uppskattades av alla de sötsugna journalister jag jobbar med. När jag väl kommer hem går jag in i ett nedsläckt kök med tända ljus. På bordet står blommor skickade från Stockholm med fin choklad, en tårta bakad av Rebecca och tre paket. Tårarna bara rann. 

Idag sitter jag vid mitt skrivbord för näst sista gången, då jag imorgon lämnar Karlstad tidningen för norrländska allehanda. Och mamma förstås, som är otroligt saknad efter tre månader. Och jag kan inte låta bli att känna mig oförskämt nöjd just nu. Allt i livet har sin tid.