Lata varma sommardagar spenderas på balkongen som har sol hela dagen. Avslutar med goda middagar i eftervärmen i form av nyttiga sallader och dylikt. Imorn får dock solandet vänta då det blir en standag med Andreas i city. Min största sorg i livet är att jag blivit laktosintollerant/extremt känslig mjölkmage. Något så enkelt som en mjukglass som annars skulle fått dela min dag imorn går alltså bort. Sorg. 

Kan efter igår tala om att McDonalds nyss förlorat en kund. Hade en helvetisk kväll igår efter att ha ätit där och utesluter inte att jag fått matförgiftning. Behöver inte gå in på detaljer men känslan var att kroppen höll på att ge upp emellanåt.

Roligare blir det idag, då solen skiner och vi ska in till Vällingby för att titta runt lite.

Intensiva dagar blandas med nöjen. Började dagen på Söder och fortsatte sedan in mot centrum där plånboken långsamt blev lättare. I händerna blev det däremot tyngre av alla kassarna. Är hemma nu och samlar krafter samt byter om och ska äta, för att sedan dra oss in mot Medborgarplatsen för lite dricka. Mys mys.

Skriver några rader inför resandet imorn då det inte kommer att sittas vid datorn så mycket nere i Stockholm. Går och småäter av min goda resmat jag ska ha med imorn och kollar igenom det sista i väskorna. Om allt går som planerat så är jag hemma onsdag kväll.. Men enligt erfarenheterna jag haft på sista tiden så blir det aldrig så. This could break me or make me.

Förstör direkt min nyttiga morgonpromenad med en pizza till lunch så fort jag kom hem. Plöjer igenom DN bilagor på rullande band, och ska snart slänga mig i duschen för att sedan återgå till packning. Har en orolig känsla i kroppen. Eller nervös. Tänker, spekulerar, tänk om, tänk hur. Ska sluta tänka helt. Blir bara galen. 

Avvecklat ärenden på stan till min förtret, och är gladare nu än jag var när jag gick. Fyndade på stan vilket stärkte den redan extatiska känslan jag hade. Kommer snart att återgå till min packning som ska med till Stockhlm på torsdag och njuta av att ibland, bara ibland, så går vissa saker min väg också.

Tankarna bara snurrar. Och snurrar. Funderar. På vad som händer, på vad som SKA hända. Blir förvirrad över känslor jag känner, nya känslor. Som känns skrämmande bekväma. Ser fram emot vad livet har att erbjuda, och är inte längre rädd. Är trött på att sätta andras välbefinnande framför mitt eget. Jag gäller nu. För mig. 

Vaknar efter 5 timmar i sängen av en rastlös känsla. Slipper att vara bakis idag då jag dansade bort varje uns av alkohol igår. Väntar på ett bakslag av insomnia vilken sekund som helst, men planerar ändå att springa en sväng för att få av mig det sista av ångesten sen igår. Energin sprudlar, av någon anledning, och den ska användas.