Ett år sen. Då man själv stod och fixade sig, in i minsta detalj, inför vad som skulle bli den viktigaste dagen i ens liv. Och dagen gjorde ingen besviken. Underbart väder, skumpa, rosor, kramar, tårar och mat i massor. Det är en dag jag aldrig kommer glömma. Med all rätt. Annars gick något inte rätt till. 

Idag lämnar man över facklan till årets kull, och snart ska jag bege mig ner, detta året som åskådare, och fira de människor som betyder mest. Underbara dag.